SAS är konkursmässiga och rymdhäxorna kräver extranätter i New York

Att vara flygvärdinna är att vara servitris, inget annat. Dessa är dock långt mycket bättre betalade än servitrisen på den generella restaurangen. Varför är servitriserna så underbetalda eller omvänt varför är flygvärdinnorna så överbetalda? Flygbolag går i konkurs titt och tätt, i Europa får staten skjuta till pengar, i andra länder torskar aktieägarna - branschen är inte särskilt sund. I en sådan finns det inte utrymme för extradagar på lyxresort.

Jag tror inte jag är villig att sympatisera med SAS rymdhäxor. Det finns många servitriser och servitörer som skulle göra ett bättre jobb än dagens kabinpersonal, anställ dem istället.

Northwest gjorde en bra grej för två år sedan, när personalen strejkade och bolaget var i Chapter 11, de plockade helt enkelt in alternativ personal.

Och ja, jag uppmanar till strejkbryteri. Det borde användas så ofta det går. I fallet med kabinpersonal, så gör det varje gång. Att servera, eller numer inte servera, kaffe är inte “rocket science”. Kanske slipper man också de konstanta sura minerna då.



Det stora problemet med flygvärdinnor är att det inte finns någon naturlig karriärstege.

Att vara flygvärdinna var ett schysst sätt att komma ut i världen, se sig om, få lite gratis semester mellan varven. Att vara steward var nästan ännu bättre, det var nyckeln in i en värld bortom den homofoba skygglappsmentaliteten på hemmaplan.

När så åldern kommer så finns inga naturliga karriärvägar för kabinpersonalen, de kan ju inte bli piloter direkt. Med åldern kommer också problemen med att kombinera resande med familj, det blir allt mer påfrestande på hemmaplan att vara borta flera nätter i veckan. Så då vill man ha extra kompensation för det. Det som i början var en uppsida med jobbet, har blivit en nedsida. Men ställ då frågan, gör en mer erfaren kabinpersonal ett bättre jobb, som då skulle motivera högre lön och bättre förmåner. Nej, de gör de inte. Arbetet är inte mer komplicerat än att en nyinvigd lär sig det på några månader. Det är snarare tvärtom, en erfaren gör ett sämre jobb eftersom man tröttnar på att hälla upp kaffe efter några år. Resultatet blir att vi får trötta och missnöjda flygvärdinnor som gör ett allt sämre jobb och kräver högre kompensation. För arbetsgivaren är detta givetvis en usel situation.

Stewards hade vi glömt ja, jo de är faktiskt inte lika sura, utan oftast riktigt tillmötesgående. Varför då kan man undra. Jo, helt enkelt för att de har inte tröttnat på livet i luften som flygvärdinnorna gjort. Deras konstanta resande erbjuder fortfarande en nyckel in i en annan, mindre fördomsfull värld, något som uppskattas även högre upp i åldrarna. Dock återstår samma problem för dessa, de gör inte ett så mycket bättre jobb bara för att de blir äldre, alltså kan man inte motivera att de 40 000 kr i månaden som den kan tjäna.

Vår stela arbetsmarknad och fackförbundens skråmentalitet sätter effektivt stopp för en naturlig karriär för flygvärdinnor. De vill ju ogärna förlora "anställningsår" som ger skydd mot att bli uppsagd i vårt märkliga system "först in, sist ut" och de 39 olika fackföreningar som finns inom SAS har sett till att bygga höga murar mellan yrkesgrupperna, så jobbrotation blir det ju sällan tal om.

Lästips:

Pia Gripenberg skriver återigen en bra artikel, där hon pekar ut ägarlåsningen, kortsiktig lokalpolitik och protektionismen som grundorsaker till problemen med SAS.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=547&a=654324

Dessutom skriver SvDs ledarblogg ganska finurligt. Deras observation att “Har någon hört talas om att kabinpersonal på SAS … har pinkat ned sig i brist på tid att gå på toa?” är mycket träffande.

http://www.svd.se/dynamiskt/blogg/did_14626525.asp